Släkt- & soldatforskning

och mycket om Roslagen

Kort historik om Gevärsfaktoriet i Norrtälje

GEVÄRSFAKTORIET I NORRTÄLJE grundades på 1620-talet av konung Gustav II Adolf och samtidigt blev Norrtälje stad. Faktoriet var under lång tid den största och viktigaste arbetsplatsen i Norrtälje. Tekniskt kunniga vapensmeder hämtades främst från Tyskland och efterhand kunde de i sin tur utbilda ett antal rospiggar till skickliga vapenhantverkare.

 Norrtälje på 1600- eller 1700-talet, ur Suecia antiqua et hodierna (latin för "Det forna och nuvarande Sverige"), men så många byggnader som på bilden fanns det förstås  inte. 

 För att locka de tyska vapensmederna till faktoriet erbjöd kungen hantverkarna också borgerskap i staden, liksom rätt till utrikeshandel, men de rättigheterna drogs in 1636. Norrtäljes utveckling blev därför rätt anspråkslös och staden förblev under hela stormaktstiden en rätt blygsam fiske- och marknadsort.

Efter ryssbranden 1719 byggdes faktoriets verkstad upp igen, men i tegel och sten och den byggnaden finns kvar än idag.

Folkmängden i staden under slutet av 1600-talet bör ha varit cirka 600 personer och år 1702 ska staden ha haft omkring 200 hus.

   Faktoriet brändes ju ner av ryssarna 1719, men byggdes upp igen. Den stenbyggnad, som finns kvar än i dag, har i omkring 70 år under 1900-talet tjänat  som utställningslokal för Roslagsmuseet i det centrala Norrtälje. Idag står byggnaden tom och den nödvändiga restaureringen som påbörjades för ett antal år sedan har helt gått i stå.

Som ett belysande exempel kan nämnas att det år 1698 av faktor Petter Billing levererades från gevärsfaktoriet till rustkammaren i Stockholm: 368 hjullåspistoler, 290 hjullåskarbiner, 8 par flintlåspistoler samt ”dessutom till pistolsmeden mäster Starbus 1 par pistolpipor och 75 karbinpipor”. Värdet av dessa vapen var då cirka 4 500 daler silvermynt, vilket idag (detta skrivs 2009) skulle motsvara cirka 625 000 kronor. Under åren från 1700 fram till katastrofbranden 1719 levererade man vapen till rustkammaren för i genomsnitt omkring 7 000 daler silvermynt per år.

   Men så kom sommaren 1719, då Sveriges ostkust drabbades av ryssarnas oerhörda härjningståg. Mycket få hus i staden Norrtälje undgick att bli nerbrända. Se särskild artikel.

(Länk)  "Roslagen − Ryssarnas hemska härjningar 1719".

Efter den ryska ödeläggelsen utgjorde naturligtvis eldfaran den stora skräcken för Norrtäljes invånare. Man indelade därför staden i fyra ”rutor” eller kvarter: Tullportskvarteret, Tillfällekvarteret, Norra kvarteret samt Verkstadskvarteret.

   År 1726 bestämdes att till ”förekommande av eldsolycka” en rådman skulle tillsättas i vart och ett av de fyra kvarteren. Denne skulle till sin hjälp ha en brandmästare, som en gång varje månad skulle undersöka alla eldstäder och skorstenar.

   Alla faktoribyggnaderna förutom borrkvarnen  som var placerad mitt i Norrtäljeån − hade alltså brunnit ner. Det tog därför många år innan faktoriet åter stod färdigt, men därmed kunde man också genomföra en lång rad förbättringar. Den i dag kvarstående verkstadsbyggnaden på Hantverkaregatan räknas som färdigbyggt år 1742.

 

Gevärsfaktoriet blev privatägt 1757 och därefter byggdes en mycket påkostad damm intill faktoribyggnaderna och en för export speciellt utrustad sänksmidesverkstad inrättades.

   Den som vill veta mer om faktoriets historia kan rekommenderas att söka rätt på boken "Norrtelje faktori och dess smeder" av Kåa Wennberg, utgiven av Stiftelsen Roslagsmuseet i Norrtälje 1985.

Roland Palmquist text