Släkt- & soldatforskning

och mycket om Roslagen

Genuin konstnärsfamilj flyttade till Länna

JOHAN TIRÉN HETTE EN svensk bildkonstnär (äldre bror till bildkonstnären och musikern Karl Tirén) som flyttade med hustru och barn till trakten av Harkrankboda i Länna socken i början av 1900-talet. Platsen döptes till Tirsta av uppenbara skäl.

Johan Tirén föddes 1853 i Själevad i Väster-norrlands län och vid sjuårsåldern flyttade han med familjen till Oviken i Jämtland, där hans far hade fått tjänst som kyrkoherde. Johans yngre bror, som hette Karl, blev också han konstnär så småningom.

   Efter sin studentexamen utbildade Johan sig på Tekniska Skolan i Stockholm och under åren 1877-1880 förkovrade han sig på Kungliga Konstakademin i Stockholm, vilket följdes av konststudier i bland annat Frankrike.

   I sitt skapande kom han till en början att bli Oviken trogen, dit han återvände 1883. Främst kom han att skildra det norrländska fjällandskapet och samernas liv.

   Johan Tirén hade ett starkt rättspatos och var engagerad för samernas rättigheter. Bland annat skapade han år 1892 en stark målning som hette Lappar tillvaratager skjutna renar. Han lyckades få tavlan uppsatt i Andra kammarens klubbrum i Riksdagen, varför tavlan blev ett inlägg i en omfattande diskussion om motsättningarna mellan bofasta samer i Härjedalen – en debatt som kallades kulturkampen.

   Målningen var motiverad av olaglig avskjutning av samernas renar, vilket påstås hade anstiftats av en maktfullkomlig brukspatron, William Farup på Ljusnedals bruk.

   Som en lite kuriös detalj kan nämnas, att Friluftsfrämjandets välkända logotyp (kallad Vildmannen) baseras på Tiréns teckning Den skidande lappen.

 

 

Samepojke med lapphund. Oljemålning av Johan Tirén.

"Lapplägret vid Gleen". Olja av Johan Tirén 1891. Värde: inropad på Bukowskis för 355 000 kronor.

Gift med konstnärinna

Tirén hade 1884 gift sig med konstnärinnan Gerda Rydberg (bilden), född 1858 i Stockholm. Troligtvis hade paret träffats vid Konstakademins kurser i trakten av Mariefred. Hon var samtida med Jenny Nyström och illustrerade många sagoberättelser och skapade liksom Jenny Nyström en hel del jul- och nyårskort. Hon målade främst landskap och genretavlor – vanligen med samemotiv – och finns representerad på Nationalmuseum i Stockholm.

   Paret fick sonen Nils Tirén född 1885 i Oviken samt döttrarna Kristina (Stina) 1886, Karin 1887 och Eva Elisabet 1890, samtliga födda i Stockholm. Både Nils och Stina valde bana som bildkonstnärer, medan Karin blev musiklärarinna och Eva Elisabet konsertsångerska. 

       

Illustrationer av Gerda Tirén f. Rydberg. T.v. barntidningen "Jultomten" från 1898 och t.h. omslagsillustration för boken "Martins Gåfva".

Familjegrav på Länna kyrkogård

Om Stina Tirén har jag inte lyckats få fram andra fakta, än att hon var född i Stockholm 1886 och att hon avled 1951, dessutom kan noteras att hon hade studerat vid Kungliga Konstakademien i Stockholm.

   Men när det gäller Nils Tirén kan man med fog påstå, att hans alster blev mycket välkända och spridda över hela vårt land.

  Vid vilken exakt tidpunkt familjen flyttade till Harkrankboda i Länna är svårt att få rätt på, men man vet att Johan Tirén avled där i augusti 1911 – endast 58 år gammal – och att han då hade varit ledamot av Konstakademin sedan år 1900. Hans hustru Gerda dog också i Harkrankboda, året var 1928.

   Familjen Tirén finns begravd på Länna kyrkogård i Norrtälje kommun och gravplatsen är synnerligen elegant markerad med en stor, gjuten häll i järn i sluttningen nära kyrkans södra sida. Förutom namnen på Johan och Gerda Tirén finns där också namnen på barnen Nils, Kristina, Karin och Eva Elisabet.

Officersutbildad mästerskytt

Enligt Svensk biografisk handbok (1925) var konstnären Nils Tirén född i Oviken i Jämtland den 19 augusti 1885. Han tog studenten 1904 och blev underlöjtnant vid fortifikationens reserv 1907, alltså en föregångare till ingenjörs-trupperna, signaltrupperna och Fortifikations-kåren inom försvarsmakten. Han befordrades till löjtnant 1914, men tog avsked redan 1918.

  Han hade en egen konstutställning i Stockholm 1918 och gjorde en studieresa till Tyskland och Italien 1921. Bilden här intill är ett självporträtt.

 Vid Norrtälje stads jubileumsutställning 1922 (Norrtälje 300 år) arrangerade han en jaktutställning. Frivilliga skytterörelsen (den statsunderstödda skytterörelsen i Sverige) hade han tillhört sedan år 1900 och han blev faktiskt mästerskytt i Stockholms län 1922 och 1923. Jägareförbundets hederstecken i guld fick han äran att ta emot, liksom ett flertal andra hederstecken, exempelvis i fältskjutning.

Autentiska djurbilder som läromedel

Bildkonstnär står Nils Tirén noterad som i olika källor. Han målade djur i miljö och arbetade fram avbildningar i färg till ett 80-tal zoologiska planscher med svenska däggdjur och fåglar, avsedda för skolbruk.

   "Havsörn", skolplansch målad av Nils Tirén.

Sveriges allmänna folkskollärarförening (SAF) bidrog på olika sätt till att förnya och förbättra hjälpmedlen i skolarbetet – man kunde ju vid den tiden inte ens ha en aning om vad den digitala utvecklingen så småningom skulle föra med sig.

   Under en period vid skelskiftet 1900 utgav man en illustrerad förteckning över undervisningsmaterial, eftersom man ansåg att statens officiella lista inte vara tillräcklig. Vid sekelskiftet år 1900 anlitade därför stiftelsen Julius Kronberg och senare också Nils Kreuger och Nils Tirén – på 1930-talet dessutom Olle Hjortsberg – för att framställa skolplanscher och tavelserier, vilka reproducerades för skoländamål. Och säg den människa – låt oss säga född före 1960 – som inte sett djurplanscherna ifrån sin skolbänk?

"Älgfamilj", skolplansch av Nils Tirén.

Målningssvit i Norrtälje

På tomten där Norrtelje Stadshotell kom att ligga låg vid 1700-talets slut ett av Kronans brännvinsbrännerier. Norrtelje stad uppförde just där år 1891 vad man då kallade Nya Stadshotellet, vilket fick italiensk renässansstil ut mot Lilla torget. Tack vare en generös donation från handlanden E. G. Stenberg fick staden medel till byggandet.

 Fastigheten har flera gånger byggts om och slutade dessvärre att fungera som hotell på 1990-talet. Numera är fastigheten i privat ägo och har byggts om till bostäder. Bilden är tagen 1980.

 Intressant är, att på 1930-talet utförde just Nils Tirén en hel svit målningar i hotellets lobby och med motiv från Roslagen. Av målningarna kan delar möjligen finnas kvar ännu.

Två äktenskap

Nils Tirén gifte sig för första gången omkring 1918-1920 med Agnes Charlotta Brunnberg, född 1899 i Bergshamra, Länna och deras dotter Wera Brunnberg föddes 1920 i Bergshamra. Av allt att döma bodde konstnären vid den tiden i Bergshamra.

   Andra giftet kom 1927 med Svea Viola Sandström och med henne fick Nils dottern Inga Kristina Tirén 1931. Det är okänt när och hur första äktenskapet upplöstes.

   En uppgiftskälla säger, att Tirén avled den 16 mars 1935 vid ”Psyk. Sjukh., Stockholm (AB)” medan det i en annan källa påstås, att han avled i Gävle. Konstnären var bara 49 år vid sin bortgång.

Skröna eller sanning?

Någon berättade en gång för mig – vem och när har jag tyvärr inte lagt på minnet – att en man i släkten Tirén skulle ha uppträtt minst sagt underligt i lännatrakten. Han lär ha ridit omkring i märklig klädsel och uppträtt på ett mycket avvikande sätt. Om detta verkligen är sant vet jag alltså inte med säkerhet. Men ifall någon som läser det här skulle veta mer om den saken så skulle jag uppskatta att få kännedom om det.

Roland Palmquist text