Släkt- & soldatforskning

och mycket om Roslagen

Båtsmän i Roslagen - Länna socken,

Norrtälje kommun, Stockholms län.

 

 

Hårdhänta straff för båtsmannen vid föseelse i tjänst

När båtsmännen från Roslagen tjänstgjorde på Skeppsholmen i Stockholm var det inte bara slit och släp. Det finns många historier om vad karlarna gjorde på sin fritid, även om ledigheten inte alls var av den omfattning som vi är vana vid i dagens samhälle. Dessvärre söps det en hel del och när vinet går in...

     Det ibland hejdlösa supandet i anslutning till mötena ska nog ses mot bakgrund av det allmänt utbredda superiet på den svenska landsbygden i början och mitten av 1800-talet. Det bevingade uttrycket ”Orsa kompani lovar ingenting bestämt” lär ha yttrats av en korpral Gifting, när det inryckande kompaniet kom till en gästgivargård år 1894. Det var korpralens svar, när befälet hade manat till försiktighet med de starka dryckerna.      

     I mitten av 1800-talet ingick förresten 12 centiliter brännvin i varje mans dagsranson av mat och dryck, när man var på övning. Sparade båtsmannen ihop sina supar i några dar, så räckte det nog till en rejäl fest så småningom, kan man förmoda.    

     Allan Streijffert skriver så här i sin bok om båtsmän i norra delen av Roslagen:  

     ”I fyllan händer ju, att man tar sig för sånt, som man i vanliga fall inte gör. Erik Sundman, båtsman i Utsund i Häverö, som antogs 1816, (Sundman var alltså bara 18 år, ska man komma ihåg) gav prov på det.     

     När han under uppfordringen på Skeppsholmen befann sig i kasern och hade druckit sig full, gick han inte ut, när han borde ha gjort det, utan när det trängde på tog han sig för att pissa på golvet under en kollegas koj, vilket renderade honom 15 prygel. Samma år, 1834, var han ofin nog att i fyllan och villan stjäla bröd från en kamrat och fick 25 prygel för detta snatteri. Sov på post och fick 40 prygel. Fick sedan 25 prygel för det att han var full och förde oljud i kasernen.”     

     Prygelstraffet utfördes av en officer med käpp. Syndabocken lades på mage på en bänk och hölls fast av två karlar medan officeren bankade på. Det var hårda bud!

    

Sjukdomar som drabbade båtsmännen på 1700- och 1800-talen

Sjukdomar som fältfeber och frossa nämns i uppräkningen ovan, men man får inte glömma att också pesten var en mycket fruktad sjukdom, som uppträdde emellanåt. Under 1710 till 1712 beräknar man att cirka 100 000 svenskar dog i pesten. Det var den orientaliska pesten som vid början av 1700-talet nådde till Turkiet och sedan bredde ut sig åt olika håll. Den spreds bland råttor genom råttloppor, som sen överförde den till människan genom loppbett. Främst skedde det under somrarna eftersom bacillens bärare – lopporna –  förökades mindre vid kall väderlek.    

     Pesten kom alltså till svenska östersjökusten från Turkiet via Litauen, Polen och Tyskland. Främst spreds smittan av baltiska flyktingar, vilka flydde till Stockholm för att undkomma ryssarna, som ansatte de baltiska provinserna hårt. Från huvudstaden spreds smittan söderut längs kusten med skeppsfarten och till Mälardalen och Roslagen men också längs stråkvägarna inåt landet. Här spreds pesten av trupper på genommarsch liksom av spannmålsforor som hade råttor i släptåg. I Stockholm dog över 1 700 människor på en enda vecka i oktober 1710. Cirka 20 000 personer – alltså minst en tredjedel av Stockholms invånare – dog under det halvår sjukdomen grasserade i staden.

Detta ingår i hemsidan http://www.paroll.dinstudio.se

Exempel på båtsmanskontrakt. Se även följande bilder. Klicka på bilden för förstoring.

Kontraktet är tecknat 1886. Klicka på bilden för förstoring.

Noteringar om båtsmannens tjänstetid och betyg i tjänsten. Klicka på bilden för förstoring.

2